Värmeåtervinning i nordisk vinter: vad 86 % betyder

Verkningsgrader i ett datablad är lätta att citera och lätta att missförstå. «86 % värmeåtervinning» är inget löfte om 86 % lägre uppvärmningsräkning, och det är inte heller en siffra som gäller oavsett hur anläggningen är byggd. Så här ser det faktiskt ut när det är femton grader kallt utanför väggen.

Var värmen kommer ifrån

Frånluften som lämnar byggnaden är redan uppvärmd. Du har betalat för den värmen en gång, med el, ved eller värmepump. I ett system utan återvinning går den rakt ut genom taket, och lika mycket kall uteluft måste värmas från grunden för att ersätta den.

En värmeväxlare sätter de två luftströmmarna i termisk kontakt utan att blanda dem. Den varma frånluften lämnar ifrån sig sin värme till den kalla tilluften på väg in. Ingenting förbränns, ingenting «produceras» — värmen kastas helt enkelt inte bort.

Siffran i praktiken

Temperaturverkningsgrad anger hur stor del av skillnaden mellan ute och inne som återvinns. Vid 22 °C inomhus ser det ut så här:

Den kalla raden är den intressanta. Utan återvinning skulle systemet behöva lyfta tilluften 37 grader; med återvinning återstår drygt fyra. Eftervärmningsbatteriet tar den resten. Det är skillnaden mellan ett batteri som arbetar hela vintern och ett som knappt slår till.

Varför roterande växlare passar i kallt klimat

En roterande värmeväxlare överför inte bara värme utan också en del av fukten från frånluften tillbaka till tilluften. I nordisk vinter är det en fördel i sig: uteluft vid −15 °C är extremt torr, och ett system som inte återför någon fukt alls kan torka ut inneklimatet till under 20 % relativ fuktighet.

Den andra fördelen är frostsäkerheten. En plattvärmeväxlare kondenserar och fryser på frånluftssidan vid låga temperaturer och måste avfrostas ofta. Rotorn flyttar i stället över fukten till torr tilluft och behöver betydligt mindre avfrostning.

Avfrostning: vad som händer under noll

Även en rotor kan frosta vid sträng kyla i kombination med hög innefuktighet. Aggregatet märker det på tryckfallet eller på temperaturen efter rotorn och svarar med att sänka rotorhastigheten eller minska tilluftsflödet under korta perioder tills isen är borta.

Det är värt att känna till, eftersom det förklarar något många lägger märke till: under årets kallaste dagar kan systemet kortvarigt gå med mindre tilluft än vanligt. Det är inget fel — det är skyddet som arbetar.

Vad som sänker siffran i en verklig installation

• Obalans mellan till- och frånluft. Återvinningen förutsätter ungefär lika stora flöden. Är frånluften 30 % större än tilluften faller återvunnen värme i motsvarande grad.
• Igensatta filter. Lägre flöde flyttar driftpunkten och ändrar förhållandet mellan flödena.
• Oisolerade kanaler på kall vind. Värme som återvinns och sedan förloras innan den når rummet är värme slösad två gånger.
• Otätt kanalsystem. Ett läckage på tilluftssidan i ett kallt schakt ger kall luft i rummet hur bra växlaren än är.
• Fel rotorhastighet. En rotor som står stilla på grund av trasig rem återvinner ingenting, och systemet kan ändå se normalt ut.

Att läsa ett datablad ärligt

• Leta efter uppmätt verkningsgrad, inte nominell. Uppmätta kurvor visar vad aggregatet gör i flera driftpunkter, inte bara i en.
• Kontrollera vid vilket luftflöde siffran gäller. Verkningsgraden sjunker när flödet ökar.
• Titta på SFP i samma punkt. Hög återvinning köpt med högt fläktarbete är en dålig affär.
• Säkerställ att siffran är torr temperaturverkningsgrad vid balanserade flöden, vilket är den jämförbara definitionen.

86 % är ingen marknadsföringssiffra. Det är en mätning i en definierad punkt — och det som faktiskt levererar den är ett system som är injusterat, tätt och går med rena filter.

Varje Ensy-aggregat dokumenteras med uppmätta kurvor i stället för nominella värden, så att siffran du projekterar med är den siffra systemet levererar. Din distributör har fullständig dokumentation för modellen.